jamen ja!

Vad ska man säga! Orkar inte tänka, orkar inte vara perfekt och göra saker som ska bli bra. Skönt att ibland misslyckas och lära sig av det, för jag orkar inte alltid göra rätt för mig. Men ändå kommer det vara något jag ångrar sen. Jag vet redan hur det känns, jag vet redan att jag kommer ångra. Fast ändå är det något som får mig att göra tvärtom, kanske det också är bra. Det kanske inte spelar någon roll för varför är det fel att göra fel. Jag vill sluta tänka innan jag gör något, bara leva mig in i något overkligt och glömma vad som händer en stund. Jag är allt flum, tack och hej leverpastej!